Ambassadör Isaac Bachman i Expressen 4/8: Israel är beredda på stora uppoffringar

Ambassadör Bachman

Ambassadör Bachman

När nu äntligen förnyade fredsförhandlingar mellan israeler och palestinier inleds i Washington – förhandlingar vars betydelse inte nog kan understrykas – är det också läge att se närmare på de ansträngningar och uppoffringar som Israel gjort för att samtal överhuvudtaget skulle kunna komma till stånd.

Från israelisk sida har inställningen alltid varit att alla frågor skall förhandlas mellan parterna själva, utan villkor eller förbehåll. Det är viktigt att komma ihåg att israeliska representanter suttit kvar vid förhandlingsbordet med palestinierna också under perioder då bussar dagligen sprängts i luften i landets stora städer. I skrivande stund beskjuts södra Israel åter med raketer från Gaza.

Vad jag emellertid här vill belysa är frågan om det förestående frigivandet av 104 palestinska fångar – ett av den palestinska sidans krav för att överhuvudtaget gå med på att åter sätta sig ned vid förhandlingsbordet. Vad denna eftergift i själva verket innebär från en israelisk opinionssynpunkt sett, är något som europeisk medierapportering knappast förmedlat på ett rättvisande sätt.

I Europa behandlas frisläppandet i fråga i stort som en självklarhet, något man har rätt att förvänta sig av Israel. Det finns en föreställning om att vi här har att göra med samvetsfångar av rent politisk karaktär. Inget kunde vara längre från sanningen.

Jag skall nöja mig med att anföra ett exempel bland de 104, som alla har liknande brott på sina samveten: Adam Ibrahim Juma.

En sen kväll var Rachel Weiss på väg hem med sina tre små barn – Natanael, 3, Raphael, 2, och Ephraim, 9 månader. De satt alla längst bak i bussen.

Längs vägen väntade Adam Ibrahim Juma med sin medhjälpare Salem Abu-Harbish. De kastade tre molotov-cocktails genom rutorna på bussen, som snart var övertänd. Rachel Weiss och hennes tre små barn lyckades inte ta sig ut och brann alla inne.

Ytterligare ett offer för den fruktansvärda attacken blev en modig tonåring, David Delarosa, 19, som dog av sina brännskador efter att förgäves ha försökt rädda familjen Weiss ut ur eldhavet.

Adam Ibrahim Juma och Salem Abu-Harbish som dömdes till livstids fängelse efter en omfattande juridisk process, kommer nu att släppas tillsammans med många andra terrorister med liv på sina samveten.

Detta illustrerar hur långt Israel är berett att gå för att ge freden en chans – men också hur djup den smärta är som Israels medborgare känner över den ständiga terrorn mot oskyldiga civila.

Fångarna i fråga har i den israeliska allmänhetens ögon en ställning som påminner om Anders Behring Breiviks i Norge. Lokal opinion skulle knappast acceptera hans frigivning under några omständigheter eller av något skäl.

Dessutom visar tidigare erfarenheter att personer som Adam Ibrahim Juma och Salem Abu-Harbish ofta återgår till terrorism. I alla händelser tjänar de som förebilder för förnyad terror mot israeliska civila.

I ett Europa där lag och rätt hålls så högt borde det finnas en större förståelse för den uppoffring det innebär för Israel att i förtid frisläppa fångar såsom mördarna Juma och Abu-Harbish. Att detta skall vara en förutsättning för att överhuvudtaget kunna inleda fredsförhandlingar med palestinierna kan aldrig vara rimligt – men Israel är berett att pröva alla vägar för att ge freden en chans. Tyvärr är vår erfarenhet att inga eftergifter varit tillräckliga för att tillfredsställa vare sig palestinierna eller i vissa fall det internationella samfundet.

Förhoppningsvis skall saker utveckla sig annorlunda denna gång.

ISAAC BACHMAN
Israels ambassadör i Sverige

Se artikeln här: http://www.expressen.se/debatt/israel-ar-beredda-pa-stora-uppoffringar/

Leave a Reply

Your email address will not be published.

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.

*