Masada

1838 upptäcktes Masadas fästning. Fästningen ligger på ett 400 meter högt platåberg i Negevöknen, några kilometer från Döda havet. Kung Herodes den store (74 f.Kr. – 4 f.Kr.) hade byggt ett palats på platsen för Masadas fästning omgiven av en närmare 1 600 meter lång mur med 27 torn. Masada mäter strax över 700 meter från norr till söder och strax över 350 meter från öster till väster. Masada härstammar från ett hebreiskt ord som betyder ”fäste” eller ”bergsslott”.

År 66 e.Kr. erövrade judiska seloter Masada från romarna under det judiska upproret och år 73 återtog romarna fästningen från dem. Genom att romarna byggde en ramp med ett stort torn med murbräcka, och anföll med allehanda typer av projektiler, bröt romarna till sist igenom en vägg på Masadas topp. Romarna hade förberett sig på att döda många seloter och ta överlevande till slavar. Men det som mötte dem istället var en tystnad, en dödstystnad. Istället för att bli romarnas slavar begick 960 seloter kollektivt självmord och endast två kvinnor och fem barn överlevde då de hade gömt sig långt nere i en grotta. Det kollektiva självmordet blev slutresultatet efter belägringen av fästningen vilket startade år 72 med en romersk armé på 15 000 soldater.

Tills arkeologiska utgrävningar startade 1963 var den enda källan till information om seloternas motstånd på och blodiga slut på Masada Josefus Flavius. Han var en judisk befälhavare under det stora judiska upproret (66 – 70) som, efter att ha fångats, blev en historiker. Han skriver i sin bok Det judiska kriget av Masadas belägring och erövring att ”Sedan valde de med lott ut tio män som skulle dräpa resten; var och en av dem lade sig ner hos sin fru och barn på marken, och slog armarna om dem, och sedan blottade sin strupe till den som av lott utförde den melankoliska tjänsten; och när de tio hade, utan ängslan, dräpt alla, avgjorde de med lott enligt samma regel för dem själva, att den som med lott utvalts först dödade de andra nio, och sedan efter allt skulle döda sig själv.” Arkeologiska utgrävningar ger stöd till Josefus beskrivning då elva keramikbitar har hittats med olika namn på där ett av namnen var Ben Ya’ir. Han var ledaren för de judiska seloterna och keramikbitarna kan ha varit lotterna som Josefus beskrev.

 

Resterna av fästningen Masada är välbevarade och har rekonstruerats. Den mest imponerande strukturen på Masada är kung Herodes norra palats med utsikt över ravinen nedanför. Nära palatset finns ett stort romerskt badhus med ett färgglatt mosaikgolv och väggar dekorerade med väggmålningar. Det finns många andra byggnader på platsen, såsom mikveh (judiskt rituellt bad), lagerutrymmen, vakttorn och synagoga.

Masada betraktas som en av de mest respekterade judiska symbolerna och under många år gav israeliska soldater eden ”Masada får inte falla igen”. Det var ett uttryck för att skydda den moderna staten Israel från dess fiender.

Efter Jerusalem är Masada det mest populära turistmålet i Israel och är sedan 2001 uppsatt av UNESCO som ett kulturellt världsarv.

(via IsraelArkeologi.se)

Leave a Reply

Your email address will not be published.

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.

*