Premiärminister Netanyahu: Fred med palestinierna och situationen i Gaza

Premiärminister Netanyahu: Fred med palestinierna och situationen i Gaza

Premiärminister Netanyahu talar på Herzliya-konferensen 9/6

Fred med palestinierna och situationen i Gaza

 

Om relationerna med palestinierna:

”Jag har sagt att det finns tillfällen och jag tror att alla här förstår att bävan inför sunnistaterna, Iran, ISIS och alla andra, skapar en förändring och potential för samarbete, kanske till och med att kunna lösa det problem som vi vill lösa tillsammans med palestinierna.

Jag tror inte att det kommer att förändra Mellanöstern. Jag tror att ni förstår det. Det kommer inte att påverka al-Nusra eller ISIS, dessa vildar. Det kommer inte heller att påverka Iran. Men det kan påverka oss för vi vill inte ha en enstatslösning. Jag vill inte ha en enstatslösning.

Jag står fast vid en lösning med två stater för två folk. Jag har tidigare också sagt att lösningen som jag ser den är en demilitariserad palestinsk stat som erkänner den judiska staten. Det här är inte villkor för att inleda förhandlingar. Jag ställer inga villkor. Men detta är grunden till en varaktig fred mellan oss och palestinierna förutsatt att regionen inte kommer att köras över av starkare krafter.

Palestinierna förväntar sig att vi ska erkänna en palestinsk nationalstat men de vill inte erkänna en judisk nationalstat, en judisk nationalstat för det judiska folket med fulla rättigheter för de icke-judar som bor här. Jag önskar att jag kunde säga detsamma om palestinierna.

Men det är vad vi vill ha – ömsesidigt erkännande. Därefter en demilitarisering. Vad betyder det? Det är inte något att leka med. Man säger att Israels säkerhet är garanterad. Hur garanterar man den? Hur garanterar man det om vi lämnar dessa områden; det som hände i Libanon får inte upprepas, det som hände i Gaza får inte upprepas. Detta är inte infall, detta är inte förevändningar, ursäkter eller argument. Detta är verklighet. Hur förhindrar man att tunnlar grävs från Kalkilya till Kfar Saba? Varför bara där? Det finns tusentals tunnlar i sömmen mellan Gaza och Egypten; det är 17 km. Tusentals tunnlar. Ni känner till de tunnlar som de grävt och fortfarande gräver in mot den israeliska sidan.

Vi arbetar på det. Det israeliska sinnet är påhittigt och gör stora saker. Men vem kommer till syvende og sist att garantera att dessa tunnlar inte byggs? Vem kommer att åka till Kalkilya och sätta stopp för det? Vem kommer att förhindra vapensmuggling? Idag är inte det största problemet i Gaza vapensmugglingen utan det är den oberoende vapentillverkningen.

Jag uppmanar President Abbas igen att återgå till förhandlingar utan förhandsvillkor. Men jag vet också att han har liten anledning att samtala. Varför skulle han göra det? Han klarar sig utan att samtala. Han klarar sig med ett internationellt samfund som skyller på Israel för att inga samtal förs. Med andra ord, palestinierna flyr förhandlingsbordet. De flydde från premiärminister Barak, från premiärminister Olmert och innan det från premiärminister Sharon. Och de flydde från mig. När John Kerry föreslog ett ramverk för förhandlingar, ramverket för en oenighet, för guds skull, då flydde de också.

Men palestinierna har något i rockärmen – de nekar att förhandla och sedan får de internationella påtryckningar, sanktioner och bojkott mot Israel för att inte förhandlingar äger rum. Det är ett moment 22. Och det finns de som försöker påtvinga Israel villkor i Säkerhetsrådet för att inga samtal pågår och en del av dem låtsas att den fara vi står inför inte alls är en riktig fara.

Jag tror att detta driver freden längre bort. Idén att påtvinga Israel fred utifrån fungerar inte men det garanterar att: 1. Vi motsätter oss det; 2. Palestinierna kommer inte till förhandlingsbordet för att om de kan få inledande villkor som är oacceptabla för en israelisk regering och ur vilken de kan få ut ännu mer, varför skulle de komma till förhandlingsbordet?

Jag hoppas att de kan ändra kurs både vad det gäller att söka internationella strider eller att gå till ICC. Det är särskilt betungande. Israel slåss i ett legitimt krig. Det är en kämpande demokrati som har överösts med raketer och missiler och som siktar in sig på att slå ut dem som avfyrar raketerna och ramperna de skjuts ifrån, ofta gömda i sjukhus, i skolor och i bostadsområden. Och Israel tas, eller kommer att tas, till ICC där reglerna för internationell krigsföring är bakvänd eftersom ICC etablerades i Förintelsens kölvatten för att ta hand om länder som inte har ett fungerande rättssystem att övervaka sina militära styrkor. Och Israel är – jag ska vara snäll – en av dussintals stater som har den standarden.

De som stödjer den urskiljningslösa beskjutningen av civila, vilket är en krigsförbrytelse, medan man gömmer sig bakom civila och barn, som också är en krigsförbrytelse – de och deras följare tar Israel till den internationella brottmålsdomstolen. Detta är något som alla israeler skulle motsätta sig och alla Israels supporters och de som stödjer rättvisa och sanning skulle motsätta sig, för det är orättvist. Det är osant. Och det är mycket dåligt för freden.

Det finns kanske en öppning, för en del arabstater håller i tysthet med om vad vi säger för de skulle kunna påverka palestinierna att anta en mer försonlig och positiv inställning. Det kommer att vara svårt för som ni vet så är all politik teater och internationell politik är också teater där alla har sina roller. Ni vet min roll, som verkligen är den roll som Israel är gjuten i. Men sanningen räknas också, inte bara bildligt.

Vi har räckt ut vår hand många gånger. Problemen som jag har beskrivit, lösningen som jag har föreslagit kräver mycket jobb, allvar, djupa förhandlingar. Och även då måste vi stödja det med andra skyddsåtgärder, inte bara för Israel utan också för den Palestinska myndigheten för att de första offren för ett dåligt avtal kommer inte att bara vara i Israel utan de också. Vi hade inte sådana arrangemang i Gaza och Hamas med 3000 man körde över den Palestinska myndighetens styrkor med 15 000 man, under några timmar eller dagar.

Så det är klart att ur Israels och den Palestinska myndighetens sätt att se det måste vi försöka att förhandla fram ett riktigt avtal med en demilitariserad palestinsk stat som erkänner nationenalstaten för det judiska folket.

Det finns många saker som skulle kunna antända regionen, vår omedelbara region. Gaza är en av dessa regioner. Jag har en tydlig policy här: ni skjuter på oss och vi skjuter tillbaka. Hamas är också ansvarigt för beskjutning från andra än Hamas. Men vi vill inte att regionen ska antändas, inte här, inte vis-à-vis Libanon. Men vi förbereder oss alltid. Och beträffande Gaza så vill vi också se en lösning på den humanitära krisen där. Efter förra sommarens operation har vi tillåtit 1.1 miljoner ton byggnadsmaterial att föras in till Gaza. Vi har möjliggjort humanitär hjälp. Det finns barn från Gaza på israeliska sjukhus. Det finns barn från Syrien i israeliska fältsjukhus som vi har satt upp över hela Golanhöjden. Det finns barn från hela Mellanöstern i israeliska fältsjukhus. Ni kan besöka vilket som helst av dessa sjukhus och se dessa barn.

Men i Gaza – 1,1 miljoner ton byggnadsmaterial. Vi försöker öka säkerhetskontrollerna så att de inte använder materialet till att bygga tunnlar. Det är en risk vi tar. Jag tycker att det är en medveten risk för vi vill inte ha en humanitär explosion. Vi var stolta över att 250-300 lastbilar varje dag åkte till Gaza för att öka den humanitära insatsen. Idag är siffran uppe i 800 vilken dag som helst.

Om det finns en kraft som nu arbetar för uppbyggnad och rehabilitering av Gaza och humanitär hjälp så är det rätt och slätt – Israel. Det är hela sanningen. Ni kommer inte att läsa om det men jag berättar det för er nu. Detta är fakta. Jag kan inte gå in på vem som förhindrar det. Ni får använda er egen fantasi.

Men detta är fakta. Det är snedvridningen av fakta som vi måste ta hand om varje dag. Och jag tror att det är viktigt att så många som möjligt i Israel tillsammans försöker bli kvitt dessa snedvridningar och förtal. Jag tror inte att vi saknar verktygen. Jag tror inte att vi förstorar detta hot men jag tror inte heller att vi ska förringa den stridskapacitet vi har för att motarbeta det. Först av allt, måste man motarbeta det. Det bästa sättet att motarbeta en lögn är genom att ogenerat och utan skamkänsla och utan att överdriva berätta sanningen. För det andra måste vi vidta åtgärder. Det glädjer mig att två stater i USA har antagit en anti-bojkottslag och jag förstår att man i USA:s kongress försöker utvidga den. Och detta är mycket viktigt, för människor måste välja om de vill ha en bojkott av den israeliska ekonomin och därmed även stå utanför en ekonomi på 17 biljoner dollar.

Läs hela talet på engelska här

 

Leave a Reply

Your email address will not be published.


*

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.